guldhunden

Vad gäller hundmöten för våra hundar så tror jag att det kan bli väldigt stressande för en hund att känna att man måste hälsa på alla hundar man möter ute. Att hela tiden behöva hålla utkik, bedöma andra hundar och ta första mötet kan vara en mycket stor stressfaktor för många hundar. I stället ser jag till att min hund har ett gäng kompisar som jag vet att han trivs bra med, och som vi försöker träffa någon gång i veckan. Det ger viktig social träning men är framförallt kul!
För ett par veckor sedan var en av dem, Elvis, här och hälsade på och vi tog en sväng till fårhagen.

Elvis tycker att det är lite uschligt med all den kalla snön och visar att han inte vill leka just nu.


Lite roligt kan man til slut ha trots snön


Men skönast är det att få gå på en upptrampad stig

Igår blev långrundan ett besök på Bromma zoomarknad för utprovning av ny sele.

På väg till affären!


Jag hade hört talas om Gustav och Evitas selar och var nyfiken, men vågade knappt prova dem på Oskar med risk för att de skulle gå sönder. De passar nog inte en ung retrieverblandning med 22 kilo muskler bakom sig, utan snarare en mindre hund som går fint i koppel. I stället blev det en svart Hurttasele i y-modell, som jag gillar eftersom den inte ligger mot halsen och ger större rörelsefrihet än standardmodellen.

Övriga inköp blev en långlina att ta med på kurs, ett gäng leksaker och tuggisar. När vi kom hem fick Oskar provsmaka tuggisarna och provleka med en av leksakerna och däckade sedan i en hög ovanpå den.



Vem sa att shopping inte är hårt arbete?

Första delen av våren har det varit min tur att vara hemma med Oskar och vårens stora mål har varit att miljöträna och socialisera honom ordentligt. Allting som bryter rutinerna är ordentligt tröttande för Oskar, även om han annars ofta verkar ha outtömlig energi. Därför ser aktiveringen lite annorlunda ut nu än vanligt. Oskars vecka:

Måndag: Vilodag, dvs långpromenader i närmiljön och vardagsaktivering + 1½ timmes ensamhetsträning
Tisdag: Bussfärd till stor djuraffär, utprovning av sele och leksaker, buss hem
Onsdag: Vilodag med mycket gos, som måndagen
Torsdag: Besök av hundkompisarna Ronja och Swanny och lek och promenader med dem
Fredag: Passning av ny hundvakt inne i stan på prov - extrem miljöträning!
Lördag: Besök av hundkompisen Elvis som sover över till söndagen

När det händer så mycket så är det viktigt att stoppa in vilodagar för kropp och knopp att återhämta sig. Jag är också väldigt noga med att ha Oskar lös, helst på varje promenad, och låta honom röra på sig ordentligt för att lösa upp spänningar som skapas med träningen och vädra ut stress. Veckan ovan är i extremaste laget och jag skulle egentligen vilja lägga in en till vilodag. Så blir det ibland! Nästa vecka blir lugnare eftersom jag måste tentaplugga.

Ibland när jag tänker på hur mycket tid jag lägger ner på att träna Oskar i olika saker, så inser jag att jag skulle kunna vara minst elitidrottare om jag lagt tiden på mig själv i stället. Men inte en enda gång känns det lockande att byta ut han träning mot något annat. Vi har haft så mycket framsteg på senaste tiden och det märks att Oskar har blivit äldre, och att all träning har börjat ge resultat. Han börjar visa mer och mer av den toppenhund som alltid har funnits där inne.  Det är den bästa känslan som finns!

5 flytande marsvinspluttar i vattenskålen. Svårt att få upp de goda små sakerna.

Oskar har lärt sig att det finns sätt att få mig att ge en belöning när man är ute och går. Ett sätt är att ställa sig mot ett träd och posera...


...ett annat att klättra upp i ett träd och stå blickstilla så att jag hinner ta kort.


Ute i skogen stötte vi på ett omvägsproblem: ett staket som Oskar fick vänta på insidan av, och så gick jag runt på utsidan och kallade på honom. Hur skulle han kunna ta sig till mig? Omvägsproblem är himla bra hjärngympa och det tar ett tag innan de räknar ut hur de ska göra.

Oskar funderar


Kan man gå igenom här tro? Nähä...

Aha! Man måste springa runt! (Ser ni Oskar?)


Success! Wiii!


Belöning?