Simning

Äntligen fastnade han på bild, det lilla blötdjuret. Elvis som sovit över ville så gärna vara med och hämta "pinnen" (det är en späckhuggare, men allt roligt som man hämtar är ju pinnar), men han vågade inte simma ut. Han fick dock vara med på lite grundare vatten.
Oskar på väg mot den kastade pinnen


Tar pinnen i munnen


På väg inåt, inte alltid den rakaste vägen



Pinnen är räddad!


Ibland kom Elvis och försökte stjäla pinnen


Hundarna väntar duktigt på att Janne ska kasta


Hämta!


Lagom djupt även för Elvis så han var nöjd


Ge mig! Nej, det var jag som hade den!


30 grader i skuggan

Nu ligger två trötta hundar och sover vid mina fötter. Elvis kom hit på eftermiddagen och ska sova över. Vi promenerade till fårhagen men till och med två tokar tyckte att det var lite för varmt för att busa i någon större utsträckning så det var ganska lugnt. På vägen hem badade vi och Oskar simmade långt ut och hämtade sin vattenleksak. Elvis tyckte att det hela var väldigt orättvist eftersom han tycker det är äckligt med djupt vatten. Han fick nöja sig med att hämta en pinne någon meter ut. Jag vågade inte riskera kamerans liv och ta kort på badandet men ska försöka göra det i morgon.
Lite bilder från fårhagen idag:

Oskar dricker i värmen


Två söta tungor!


När det är så här varmt så kan man spara energi genom att ligga ner och dricka tycker Elvis


Oskar gjorde ett litet rede i skuggan

Vilken stil

Hundkompisen Skruttan har hittat en ny favoritställning i soffan... Vilken stil!



Föräldrar och simning

I lördags hände något stort. Vår lilla vattenapportör Oskar har inte vågat simma förr utan hållit sig på grunt vatten. Men i lördags hände plötsligt något. Min föräldrar var på besök och kanske var det den mysiga stämningen, kanske det fina vädret. Något var det i alla fall som fick Oskar att helt plötsligt bestämma sig för att simma ut och hämta pinnen som han aldrig vågat ta förut. Efter massor av beröm har han spenderat helgen med att simma ut och hämta olika saker i vattnet, lyckligare och lyckligare för varje gång. För oss kändes det som om vårt barn tagit sitt första steg och det är inte utan att man blir lite rörd när man ser hans beslutsamma min när han simmar med något  i munnen. Det är ingen tvekan om att han arbetar och inget kan distrahera honom.
Lite bilder från när föräldrarna var här (tyvärr har vi inte tagit några bilder på vår lilla säl än men det kommer):
Pappa gör en knäpp min


Mamma


Janne på filt


Janne, jag och Oskar som spanar på någonting


Nospuss!

Grupptryck och högtryck

Idag är både Ebba och Skruttan här. Det är ca 25 grader ute, sol och helt underbart väder. Jag tyckte dock att hundarna kunde stå ut med att vara bundna i solen en liiiten stund för att få lite fina bilder.
Först gick vi en sväng i skogen och jag lyckades få alla tre att sitta still för några bilder. Tänk vad grupptrycket gör, det är mycket lättare att få tre än två hundar att sitta still samtidigt. Som tack för bilderna blev det kycklingsök för alla inblandade.
Gruppbild! Från vänster: Oskar, Ebba och Skruttan


En till, med lite mer engagerade hundar. Så duktiga!


Sedan stannade vi i solen för några bilder. Ebba.


Finaste Oskar


Skruttan älskar sol


Mitt i fotograferingen kom det förbi en våghalsig katt. Den blev duktigt utskälld!


Stilstudie Skruttan som njuter i solen





Sedan fick Skruttan vara själv en stund medan jag tog med mig de andra två tokarna till fårhagen för bus. Ebba.


Oskar har precis sett en fluga och är hysteriskt koncentrerad för att kunna fånga den. Tungan hjälper till.


Snusar du?


Ebba njutande i skuggan får avsluta den här härliga dagen!


Mickey på besök

Helgen före midsommarhelgen var lilla Mickey från Spanien på besök. Utomhus var han som en liten bordercollie på speed men inomhus sov, sov och sov han. Han och Oskar funkade bra ihop och lekte ordentligt de sista dagarna. Jag spenderade helgen i soffan med hundarna och stresspluggade till omtentan så här är lite gosbilder.

Mickey myser i soffan. Tungan!


Oskar myser på golvet


Liten hundkorv




Anledningen till varför det är så skräpigt på golvet på de andra bilderna. Oskar tröttnade på pluggron och underhåll sig själv (och oss andra) en stund med en kartong. Actionshots!






Till slut blev till och med han trött.

Sovande hundar igen

Såhär ser en vanlig dag ut hemma hos oss. Vi försöker hålla på regeln att det är lugn och ro inomhus och bus ute (det fungerar oftast i alla fall). Hundarna har anammat det här och njuter i fulla drag! Varför är sovande hundar så söta förresten? Det går ju inte att ta för många bilder på dem!

Skruttan på sin absoluta favoritplats i lilla soffan


Skönt med kudde


Var det nån som sa nåt?


Oskar har lagt beslag på den andra soffan


Sötnosen!


Framsteg

Det har varit dåligt på bloggsidan på ett tag. Jag har attackpluggat till en resttenta och inte haft tid med mycket annat. Men nu är den gjord - härligt!
I helgen var jag hästvakt och Oskar fick vara själv hemma medan jag var ute och red. Det är en otrolig känsla att kunna lämna honom utan att oroa sig - när han kom till oss kunde han inte vara själv en enda sekund. Det var sällskap in på toaletten, överallt! Men efter ett halvårs konsekvent träning nästan varje dag i ett stängt rum kan han nu vara själv i upp till tre timmar. Från att bitas när man släppte ut honom för att han var så stressad till att idag resa sig upp, ta ett tuggben i munnen och glatt vanka runt en stund. Med en varm fläck vid dörren där han har legat och vilat medan man varit borta.

Man behöver verkligen påminna sig ibland om hur mycket han faktiskt har utvecklats från hur han var i början. Då vi var tvungna att täcka för alla speglar för att han inte skulle stå och stormskälla på dem. Hur man var tvungen att ta bort alla leksaker en halvtimme innan läggdags och sitta still i soffan för att han skulle hinna komma ner i varv. Hur man fick försvara sin sängplats och tappert vänta ut tills han till slut lade sig tillrätta på golvet och suckade, först då kunde man själv somna. Hur man fick hålla fast honom och lugna honom när han blev alltför glad på promenaden och hoppade upp och juckade och bet och slet i kläderna. Hur han högg så hårt i våra händer när han lekte för att han aldrig lärt sig att det gjorde ont. Hur vi madrasserade hela sovrummet för att inte störa grannarna på nätterna. Hur han ständigt trakasserade oss inomhus och aldrig bara kunde vara lugn.
Allt det där är ju faktiskt borta nu. Visst har han sina problem, men det är ingenting mot hur det var. Så mycket som har hänt på de här åtta månaderna, det är helt otroligt.

Utökad flock

Idag var Oskars hundvänner Ebba och Skruttan här vilket var lite småtjafsigt i början men det gick lätt att avstyra och snart låg de och vilade i soffan alla tre. Eftersom det regnade vågade jag inte ta med kameran ut men lägger upp lite bilder från förra gången Ebba var här. Vi gjorde ungefär samma saker som sist, Oskar och Ebba for runt i fårhagen som vildar och vi var även i skogen och hoppade och balanserade på stockar. Fårhagarna är jätteroliga nu eftersom gräset är så högt att hundarna inte ser varandra och Oskar skuttade som en kanin för att hitta Ebba när de sprungit förbi varandra i leken. De fick även leta upp mig en gång vilket ledde till att Oskar sprang panikslaget ca 100m i fel riktning. Separationsångesten har inte riktigt släppt sitt grepp än. Ebba hittade mig dock snabbt och Oskar blev glad igen.
När jag var ute med alla tre hundar mötte vi två schäfrar på den smala stigen i skogen. Kycklingpåsen räddade situationen och hundarna satt som tre tända ljus framför mig när schäfrarna passerade. Så duktiga!
Här är i alla fall lite bilder. Ursäkta för den usla kvalitén, de är tagna med min gamla kamera.

Godissök funkar alltid för att bryta isen



Full fart


Ebba kniper ihop sina fina ögon


Poserar på sten ihop

Nordens Ark

I helgen var jag iväg på helgträff till min sommarkurs "Djurparksdjurens Beteende" på Nordens Ark. Kursen går ut på att lära sig mer om hägndesign och berikning för olika djurparksdjur. Jätteintressant och skönt att se att de flesta djur faktiskt hade ett drägligt liv här, till skillnad från i många andra djurparker.
Oskar fick stanna hemma med Janne och boendet delades med fem människor och fyra hundar.

Boro


Två hundbollar


Boro tittar upp


Zack


Christina och fluffiga Ellie


Nordens Ark


Det stora Gotlandskaninhägnet som jag ska utvärdera och föreslå förbättringar till. Det såg ganska bra ut redan, men en del förändringar kan jag nog fundera fram.


Innehägnet


Ett litet lamm låg och njöt


Przewalskyhäst (stavning?)


De ser lite ut som förväxta fjordingar och man borde nog se dem i flykt för att verkligen förstå hur explosiva de kan vara.

Pappersstrimling

När Vårdguiden damp ner i brevlådan tog hundarna på sig att hjälpa till med sopsorteringen. Dagens jobb avklarat!

Vems plats är det här?


Skruttan är heeelt oskyldig. "Jag skulle väl aldrig..."


Vårdguidsspår...


Oskar låtsas som ingenting

RSS 2.0