Bloggpaus
Vi ses på tisdag igen!
Marsvinsklickning
Curry efter bantning och träning full av busIdag matade jag in klickern igen med ca 10 paprikabitar för att påminna honom om vad den betydde. Jag körde sen tre pass om fem klick var med pauser mellan passen. Första passet gick ut på att få honom att sätta nosen mot targeten när den var nära honom. Andra passet att anstränga sig lite, sträcka sig eller flytta på sig för att nå den. Tredje passet ställde han sig på bakbenen för att nå targeten och jag var supernöjd. Duktiga Curry, det här ska vi göra mer!
Kummin har inte klickats alls så för honom gällde det att lära sig att klicker = belöning. Han är ganska ljudkänslig så jag började med att ha klickern bakom ryggen inlindad i en tröja. Snart kunde jag dock plocka fram den, och nöjde mig med att kunna klicka och ge honom godis utan rädslereaktion.
Kummin som bebisDet är så himla roligt att klicka djur som inte bryr sig om vad jag säger, där jag inte kan frestas att använda rösten som en extra förstärkare. Jag ska försöka fortsätta att träna dem nu, de kan minsann behöva lite mer aktivering med en galen hund som gör att de inte kan gå fritt hela tiden. Kom gärna med förslag på vad jag kan lära dem!
Shoppingaktivering
Igår blev långrundan ett besök på Bromma zoomarknad för utprovning av ny sele.
På väg till affären!
Jag hade hört talas om Gustav och Evitas selar och var nyfiken, men vågade knappt prova dem på Oskar med risk för att de skulle gå sönder. De passar nog inte en ung retrieverblandning med 22 kilo muskler bakom sig, utan snarare en mindre hund som går fint i koppel. I stället blev det en svart Hurttasele i y-modell, som jag gillar eftersom den inte ligger mot halsen och ger större rörelsefrihet än standardmodellen.
Övriga inköp blev en långlina att ta med på kurs, ett gäng leksaker och tuggisar. När vi kom hem fick Oskar provsmaka tuggisarna och provleka med en av leksakerna och däckade sedan i en hög ovanpå den.
Vem sa att shopping inte är hårt arbete?
Miljöträning och socialisering
Första delen av våren har det varit min tur att vara hemma med Oskar och vårens stora mål har varit att miljöträna och socialisera honom ordentligt. Allting som bryter rutinerna är ordentligt tröttande för Oskar, även om han annars ofta verkar ha outtömlig energi. Därför ser aktiveringen lite annorlunda ut nu än vanligt. Oskars vecka:
Måndag: Vilodag, dvs långpromenader i närmiljön och vardagsaktivering + 1½ timmes ensamhetsträning
Tisdag: Bussfärd till stor djuraffär, utprovning av sele och leksaker, buss hem
Onsdag: Vilodag med mycket gos, som måndagen
Torsdag: Besök av hundkompisarna Ronja och Swanny och lek och promenader med dem
Fredag: Passning av ny hundvakt inne i stan på prov - extrem miljöträning!
Lördag: Besök av hundkompisen Elvis som sover över till söndagen
När det händer så mycket så är det viktigt att stoppa in vilodagar för kropp och knopp att återhämta sig. Jag är också väldigt noga med att ha Oskar lös, helst på varje promenad, och låta honom röra på sig ordentligt för att lösa upp spänningar som skapas med träningen och vädra ut stress. Veckan ovan är i extremaste laget och jag skulle egentligen vilja lägga in en till vilodag. Så blir det ibland! Nästa vecka blir lugnare eftersom jag måste tentaplugga.
Ibland när jag tänker på hur mycket tid jag lägger ner på att träna Oskar i olika saker, så inser jag att jag skulle kunna vara minst elitidrottare om jag lagt tiden på mig själv i stället. Men inte en enda gång känns det lockande att byta ut han träning mot något annat. Vi har haft så mycket framsteg på senaste tiden och det märks att Oskar har blivit äldre, och att all träning har börjat ge resultat. Han börjar visa mer och mer av den toppenhund som alltid har funnits där inne. Det är den bästa känslan som finns!
Snörumpor
Eftersom Pedro tog med sig sin bil hit passade vi på att köra ut vildarna till en gigantiskt golfbana för snöpromenad och bus.
Två söta små rumpor letar godis
Stackars Pedro fick vara i koppel hela tiden så jag busade med honom så att han inte skulle bli så ledsen.
Oskar vill vara med!
Bita i koppelbus (lägg märke till hjälpsamma Oskar som passar på att bita Pedro där bak)
Pedro försöker ta en stor tugga tillbaka av Oskar men jag hinner inte släppa efter på kampkopplet så han missar
Äsch, då springer vi i stället!
Dagens problemlösning:
5 flytande marsvinspluttar i vattenskålen. Svårt att få upp de goda små sakerna. 
Kreativitet och initiativ
När man belönar kreativitet och initiativ så får man en arbetsvillig hund som aldrig ger upp. Det är superroligt! Det får man dock leva med även vid andra tillfällen, som till exempel när man är och hälsar på en kompis och Oskar får för sig att använda den där kreativiteten och initiativtagandet där. Idag har han alltså fiskat fram saker under sängen, försökt bryta sig in till katten, rullat på rygg i sängen med ett gosedjur i famnen, försökt krypa in under soffan och smakat på en korg. Allt detta på en mycket kort stund och i det övertrötta tillståndet som ofta infinner sig efter en 2½-timmespromenad med oräkneliga hund- och människomöten i lina. När matte tröttnade och plockade in sin hund i lugna famnen dröjde det ungefär 4 sekunder innan han istället låg utslagen på marken och snarkade.
Efter tunnelbana, långpromenad, nytt hus att utforska, ännu mer tunnelbana och en promenad hem hade vi varit iväg i 8 timmar och den aktiveringen kan till och med göra Oskar trött. Ensamhetsträningen på kvällen när jag hade valpkurs gick som en dans och Oskar är nu helt slut.
...och jag med. Godnatt!
Hundlös
Oskar var helt slut efter lek med nya vännen bullmastiffen Bea och har spenderat resten av dagen i djup sömn på soffan. För att han skulle få göra någonting tog jag fram Etolådan, som Oskar älskar. Etolådan är en av de få aktiveringsleksaker som faktiskt går att variera riktigt ordentligt, och som hundarna oftast inte tröttnar på med en gång. Vi har även de extra tillsatslocken som gör det ännu svårare. En leksak som jag verkligen kan rekommendera, i alla fall för vuxna hundar som inte tuggar upp allting.
EtolådanAnnars har dagen varit lugn, ibland måste man bara ta en ledig dag och inte svara på mail eller planera kurser utan bara vara. Skönt!
Problemlösning på hög nivå
Leksaken som låg på tork uppe på elementet efter gårdagens valpkurs såg väldigt lockande ut tyckte Oskar...
Undrar om man kan nå den?
Kanske såhär?
Måste nog klättra lite...
Svårt att klättra på en toastol, men med lite hjälp från matte med att lyfta upp rumpan så nådde man ju!
Wiii!
Äntligen kunde man slita sönder den! (här ser man varför jag har separata leksaker till Oskar och kurser)
Vad glad man blir...
Någonstans handlar det ju mitt i all träning och allvar om att bara kunna skratta när hunden misslyckas med allt och i stället lägger upp ett rågarv och börjar slita i ens kläder. Att bara kunna dras med i leken, njuta av lyckan och livsglädjen och lägga alla krav åt sidan. Att leka ihop, busa, flänga, brottas och bitas.
Att kunna njuta av livet tillsammans. Det tror jag är det viktigaste vi har i kontakten med våra hundar.
