Nyårsafton

Nyårsafton avlöpte utan några större problem. Oskar är som så många andra djur rädd för fyrverkerier men det här året var vi ordentligt förberedda.
Dagen började med att åka till Täljö för en långpromenad med lunch i snön.
När vi kom hem täckte vi fönsterna med vita lakan för att stänga ute ljuset, och tände alla lampor. Under bordet där jag och sambon satt och åt nyårsmiddag skapades en liten koja med mjuka filtar att gömma sig i, och Oskar preparerades med både DAP-halsband och Valeriana. Green Days senaste skiva och senare filmen Inglorious Basterds spelades på högsta volym för att minska volymen utifrån. Vi försökte att bara låtsas som om vi inte hörde raketerna, vilket gjorde att vi till och med kunde kissa Oskar vid åttatiden utan problem, trots att det smällde bra mycket redan då. Tio i tolv presenterade vi kvällens överraskning som var ett hjortben som Oskar åt placerad ovanpå oss båda i soffan, med raketer vinande och smällande runt hela huset. Duktiga lilla hund!
Vår nyårssupé bestod av trerätters middag:
Förrätt: Sallad bestående av tofuplattor, koriander, sesamolja och chili
Huvudrätt: Råa hemlagade vårrullar med rispapper runt och sallad, gurka, räkor, böngroddar, thaibasilika och koriander inuti. Doppades i sweet chilisås
Efterrätt: Hemgjord chokladmousse med ananas stekt i smör och brun farin till

Supergott! Skumpan till tolvlaget hoppade vi faktiskt över eftersom vi var så trötta.

Det var väldigt skönt att Oskar klarade nyår så bra men givetvis önskar man att man inte behövde gå till sådana ytterligheter för att han ska klara av det. Än värre måste det vara för vilda djur som inte kan komma undan ljudet. Man undrar hur många som dör av hjärtslag varje år. Visst kan man få skjuta av raketer om man tvunget måste men att begränsa det till någon timme runt tolvslaget tycker jag borde vara vanligt folkvett.  Något som det dessutom verkar vara lag på. Här hemma har vi tagit oss igenom det värsta men vet att det kommer att smälla i flera veckor framöver, och de första smällarna kom för redan en månad sedan.
Var alltså snälla och spara överblivna raketer till nästa år, så gör ni stadens djur en stor tjänst!

God jul!

God jul och gott nytt år önskar Guldhunden!



Två trötta unghundar

Såhär är det inte ofta man ser dem tillsammans, Tuva och Oskar. Efter varsin separat promenad med lekstund som avslut däckade hundarna slutligen och lugnet lade sig. De är lite som barn, flänger och flänger tills de somnar helt plötsligt, var som helst, av trötthet.

Tuva slocknade först



Och snart lade sig Oskar bredvid
























Mysigt i soffan




Ännu mysigare i soffan


En liten gosig säng

Såhär ser det ibland ut i sängen när jag går upp på morgnarna. Längst in vid väggen är min plats och i denna lilla 1.20-säng ligger vi alltså och skedar alla tre på nätterna. Oskar är så söt när han smyger upp till oss mitt i natten att man glatt bökar sig lite åt sidan och gör plats. Gladast är man om man får ryggsidan eftersom tassidan har en tendens att vara lite vass.



Sound of Trains and Aeroplanes

Äntligen har videon till Escapist kommit! Min sambo spelar bas i bandet som heter Sound of Trains and Aeroplanes. Titta och lyssna - visst är de bra!

http://www.myspace.com/stamusic



Fullt ös medvetslös

Oskar fyllde 2 år för några veckor sedan men var sjuk på sin födelsedag så kalaset ställdes in. Presenter fick han i alla fall! Av oss fick han aktiveringsspelet Etolådan av Kerstin Malm, av Tuva och Pedro tuggben och en leksak och av Ronja och Swanny ett tygmarsvin. Mycket lyckat tyckte Oskar!

Öppnar tuggbenspaketet - Oskar älskar att öppna paket!


Eftersom kalaset ställdes in blev det en unghundsträff i hagen idag i stället. På plats var Oskar, Tuva och Ronja. Även Swanny fick följa med på ett hörn och unghundsbusade lite, hon också. Bilderna blev tyvärr skrutt men man kan nästan urskilja hundarna om man anstränger sig lite. Träffen avslutades på café Sjöstugan med fika!

Tonåringarna: Tuva, Ronja och Oskar


Förvirrade hundar verkade vara temat denna dag. Någon leker här, någon badar där, kul verkade de ha i alla fall.


Idag är bara en sån där dag



Idag är en typiskt jag-är-för-trött-för-att-ha-hund dag. Efter en fullspäckad vecka kändes långrundan idag inte alls som en befrielse utan ett sömnpiller. Bara att gå uppför backen i skogen gjorde att jag blev trött och andfådd och lade ner planerna på det hårda träningspass jag planerat för Oskar.
Istället började jag med att kasta lite pinnar för att få bort springet i benen. Först nu kan man kasta pinnar till Oskar utan att hans stress skenar iväg. Så någon gång ibland kan man faktiskt unna sig att låta honom springa av sig på det viset.
Efter pinnkastningen hittade jag ett perfekt godisträd som krävde lite klättring från Oskars sida. Klättringen jobbar vi mycket med just nu och Oskar älskar det! Jag ska ta kort så fort vädret är lite bättre.
Vid den öppna hagen i skogen kastade jag ut lite godis på andra sidan staketet och lät Oskar hitta vägen ut själv för att ta det. När han skulle in till mig igen hade jag flyttat på mig så han fick hitta en annan väg in. Superbra hjärngympa!
I hagen fick han hämta min vante som jag "tappade" några gånger, och träna lite på de övningar vi fick på agilityn sist.
På vägen hem skulle vi upp för en annan backe som gjorde mig helt slut (håller jag på att bli sjuk?), så jag satte mig på en sten och gjorde en kontaktövning. Den går ut på att Oskar ska komma fram och ge mig ögonkontakt, som jag belönar med att kasta ut en godis. När han letar upp den flyttar jag lite på mig och så får han leta upp ögonkontakten igen och igen.

På vägen hem insåg jag att den långsamma, tråkiga promenaden hade gett en helt ok vardagsaktivering och att godispåsen var nästan slut. Efter ett tuggben när vi kommit hem var Oskar nöjd och belåten och rullade ihop sig till en boll och somnade. Med ett klickerpass ikväll blev dagen ganska bra ändå, trots mitt tråkiga humör.


Ekorrn satt i granen...


Vem? Jag? Skulle bara kolla om det växte kycklingbitar i det här trädet...

Fotograf: Maertha


Unghundskurs

På torsdag är sista gången på unghundskursen som jag hållit nu. Det har varit ett skönt gäng med väldig spridning på både åldrar, raser och personligheter hos hundarna. Precis så det ska vara alltså! Vi har pratat om vanliga unghundsproblem såsom stress och hundmöten och övat på att kunna följa matte/husse trots störningar av andra hundar. Dessutom har vi såklart gjort roliga saker med hundarna, eftersom unghundar behöver motiveras lite extra genom lek.

Min excellenta fotograf Maertha hjälpte mig och tog bilder trots regn, mörker och kyla. Här följer ett urval:


Jag visar övningen "Myggan" på Leon. Övningen går ut på att hunden ska vänta passivt på sin belöning och inte hoppa upp och ta den innan varsågod.


Ronja genomför övningen med bravur!


Alex blir belönad av matte


Sasha har kontakt med matte under hundmötesövningen


Leon är redo för linträning och vill börja nu, nu, nu!

 


Finbesök

Igår och idag passade vi Pedro och Tuva. Pedro är en mogen herre från Spanien och Tuva en något fjamsig yngre dam från Irland. Trots så spridda nationaliteter hade de och Oskar inga problem att förstå varandra och helgen urartade allt som oftast i toklek. Inomhusfotona bestod till största del av halva huvuden, svansar och öron. Oskar däckade i soffan när hundarna blev hämtade och har inte rört sig ut fläcken sedan dess.
Här följer lite utebilder!


Grabbarna Grus (Pedro och Oskar) är ute och går i matchande selar


Oskar och Tuva nosar in fårhagen i ett försök att verka civiliserade...


Mest såg det dock ut så här!


Pedro sneglar på ungdomarna (lägg märke till Tuvas öra i nedre hörnet)


Det fanns en rolig vattenpöl att busa i!


Pedro kommer och kollar läget


Finaste Oskar älskar vatten som den retriever han är!


Lite godissök blev det efter leken


Och så var man tvungen att sitta stilla och posera lite



Strax efter den här bilden bestämmer sig Tuva för att det här var tråkigt och attack-tacklar Oskar varefter leken är i full gång igen...


Så himla kul!

Det var länge sedan jag uppdaterade, och det måste jag faktiskt skylla på allting som händer just nu. Förutom att skolan är krävande så har jag ju startat upp företaget Guldhunden, och jag trodde aldrig att jag skulle få ett sånt gensvar som jag faktiskt har fått! Det är verkligen jättekul att se hur kurserna fylls upp, till och med innan datum satts.
Just nu är unghundskursen i full gång och det är otroligt inspirerande att se hur mattar, hussar och hundar utvecklas med övningarna för varje gång. Unghundar är så himla tacksamma att arbeta med. När man väl lär sig att fånga upp de korta ögonblicken av kontakt och belöna dem så får man dels en mycket bättre relation, dels lär man sig att se mer positivt på sin "tonåring". För de är ju helt underbara när de får sina tokryck och exploderar av glädje!
Idag och i morgon är vi hundvakter till Tuva och Pedro men i morgon kommer jag smita iväg ett par timmar för att hålla en senioraktiveringskurs på dagen. Det är så lätt att man glömmer bort sin äldre hund när den inte pockar på uppmärksamheten som unghunden gör. Då kan det vara kul att gå kurs ihop och få lite aktiveringstips!
Jag ska försöka bli duktigare på att skriva här, under tiden får ni njuta av Oskars allra galnaste unghundsblick med "snus".





Kustpromenad

Idag var jag ute och rekade i Danderyd inför aktiveringspromenaden där nästa helg. Med som sällskap var Pedro och Tuva med matte och eftersom även Janne var med så tog vi varsin hund alla tre. Jag hade hand om lilla Tuva och passade på att lära känna henne lite bättre. Vi ska passa henne och Pedro om ett par veckor så det gäller att passa på!
Tyvärr hade min kamera fastnat mellan två inställningar såg jag när jag kom hem så bilderna är jättesuddiga och konstiga. Typiskt! Här poserar i alla fall från vänster Pedro, Tuva och Oskar.

Och här är finaste busTuva som har svårt att sitta still!


En helt vanlig arbetsdag...

...bara det att det är söndag och att dagen snarare har varit så som jag önskar att en vanlig arbetsdag hade varit.
I morse tog jag en längre promenad med Oskar eftersom han skulle vara själv under aktiveringspromenaden. Med hund matad och instuvad i sovrummet begav jag mig ner till parkeringen där vi skulle mötas. 3 ekipage dök upp trots smått duggregn och grått väder och vi spenderade 1½ timme med att prova på olika aktiveringar. Hundarna var duktiga och lyckades koncentrera sig nästan ändå till slutet och alla mattar verkade nöjda med att ha fått inspiration till promenaderna.
Efter en snabb lunch tog jag med mig Oskar ner till Ulriksdal där det var marknad och miljötränade genom att sitta på olika avstånd från det läskiga och klicka för att han var lugn. Sen gick vi en sväng i parken och hittade några äpplen som Oskar glatt satte i sig. Vi skvallertränade på allt möjligt (hästar, hundar, folk) och på vägen hem blev det miljöträning igen förbi marknaden. Jag vågade mig till och med på att gå fram till ett av stånden och köpa ett fint armband med en duktig Oskar placerad mellan mina fötter och totalt fokuserad på nästa godis.
På vägen hem var vi ganska slut båda två och däckade i soffan efter två äggmackor (Oskar fick skalet).

Nu måste jag tyvärr ta tag i mig själv och göra en powerpointpresentation om djurs förmåga att känna smärta till en kurs jag går på universitetet. Men först en kissrunda med Oskar!

Tuva

Om jag bara kunde! Det finns en underbar liten bordercollie som behöver hem. Och jag önskar så att det hade varit om ett år eller två, när Oskar är mer färdig och äldre, och redo för en lillasyster. Tuva som hon heter, är 8½ månad gammal, härligt arbetsvillig och trevlig och behöver en familj som vill jobba med henne. Det är för mig en gåta att ingen har lagt vantarna på den här lilla prinsessan än. Som sagt - kunde jag så hade jag!

Kanske kan du eller någon du känner ge Tuva sitt drömhem? Läs mer om henne här.

Agility

Oskar och jag har kommit in på en agilitykurs. Om två veckor börjar vi drilla marklydnaden tillsammans med andra ekipage för att så småningom kunna ge oss på hinderna tillsammans. Oskar tittar på mig med skeptisk blick, men jag är fast besluten att den här tokiga unghunden också ska lära sig att vara lös utan att springa fram till andra hundar. Det handlar bara om tid och träning, träning, träning.


Aktiveringspromenad

Idag fick Oskar agera försökskanin då jag testade min nya aktiveringspromenad på honom. Aktiveringspromenaderna kommer jag att hålla på söndagar, på olika platser i Stockholm. Ett bra sätt att få tips på enkel aktivering som man kan göra på en vanlig kissrunda. Premiär är på söndag i Bergshamra, läs mer här under Aktiveringspromenad.
Oskar gav i alla fall programmet mycket väl godkänt och var rejält trött efter att ha jobbat med bland annat nosarbete, problemlösning, passivitet och nyinlärning i 2 timmar. Veckans trick (snurra) börjar sitta allt bättre genom små korta träningspass på olika platser. Han är så duktig!



IMMI-konferens och vargbesök

I helgen var jag på IMMI-konferens och lärde mig om unghund och hundproblem. Mest minnesvärt var en föreläsning med Kerstin Malm, som jag länge velat se.
Eftersom vi var på Kolmården fanns det möjlighet att gå in till vargarna på söndagen. Det var första gången för mig och troligtvis sista också. Så tragiskt det är att se ett djur som vargen i en liten inhägnad utan något att göra. En av de två vargarna började gnälla både när vi var på väg in i, och ut ur hägnet.
Några fina bilder fick jag i alla fall:

 















Årets sista svampplock

Efter att vi varit på Albano och Oskar blivit vaccinerad åkte vi direkt ut i skogen och länsade mitt stora trattkantarellställe en sista gång. Det tog inte så många timmar att få ihop nästan tio liter svamp, men Oskar hann tröttna på att jag satt och stirrade ner i backen flera gångerom.
Jag är glad för att Oskar har insett att det lönar sig att vara nära mig, och att det är hos mig som det händer roliga saker. Det innebär att han inte vandrar iväg på egna äventyr i skogen men å andra sidan kan det vara ganska enerverande när man försöker plocka svamp och minst en av dessa saker händer:
-Oskar sätter/lägger sig på svampen
-Oskar välter svamphinken
-Oskar släpper ner ett äckligt ben som han har hittat framför mig mitt i svampen och vill att jag ska gömma det så han kan leta
-Oskar tar sats och hoppar på mig från sidan så att jag ramlar i svampen. Han fortsätter sedan med att försöka äta upp mitt öra
-Oskar sätter sig uppe på en stor sten, vinkar med olika tassar, lägger sig ner och väntar på en belöning

Lyckligtvis är det numera för kallt för att plocka svamp, så Oskar kan njuta av min fulla uppmärksamhet när vi är i skogen. Lyckost!


De största trattkantarellerna jag någonsin sett


Den största jämfört med en av normal storlek

 


Guldhunden

Nu är mitt företag Guldhunden igång! Hemsidan är klar, kurserna planerade och jag är redo för att anmälningarna ska strömma in!
I början har jag valt att ha ett ordentligt öppningserbjudande för att folk ska få möjlighet att prova mig som instruktör och se vad Guldhunden har att erbjuda. Upp till 40% rabatt på kurser som börjar före sista februari så nu hoppas jag att folk passar på!

Titta in här: www.guldhunden.se

Det ska blir så himla kul att få sätta igång, jag ser fram emot den första kursstarten! Wiii!


Mobilvarnare

Idag har Oskar och jag tränat mobilvarnare. Mobilvarnare = som en brandvarnare, men när mobilen ringer. Eftersom Oskar har kopplat ihop mobilsamtal med besökare och annan aktivitet så skäller han gärna när den ringer. För att ge honom en annan uppgift ska han varna mig när den ringer, dvs komma fram och krafsa med tassen på mig. Då får jag också in en dragning mot mig och inte mot dörren, dit han oftast vill.
Idag började träningen genom att jag med hjälp av klicker frishapade in ett krafsande på mitt ben. Det gick lätt eftersom han är van vid att bli belönad för tass. Att sedan utöka det till att krafsa gick snabbt. Vi tränade först med mig sittande på en stol och sedan stående. Efter ett par repetitioner kastade jag belöningen bort från mig för att få med rörelsen mot mig när han kom tillbaka. Han lärde sig ganska snabbt att gå fram till mig och krafsa på mtt ben, även när jag var vänd bort från honom.
Eftersom han kopplade så snabbt lade jag till signalen också, som är mobilens melodi. Varje gång han var på väg att krafsa satte jag igång melodin. I slutet lade jag även mobilen på andra ställen i rummet och ringde upp den.
De närmaste dagarna ska vi fortsätta med träningen och har förhoppningsvis en mobilvarnande hund i slutet på veckan.

Superroligt, hälsar Oskar och var överlycklig för den nya uppgiften. Uppdateringar följer!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0