guldhunden

Idag är en typiskt jag-är-för-trött-för-att-ha-hund dag. Efter en fullspäckad vecka kändes långrundan idag inte alls som en befrielse utan ett sömnpiller. Bara att gå uppför backen i skogen gjorde att jag blev trött och andfådd och lade ner planerna på det hårda träningspass jag planerat för Oskar.
Istället började jag med att kasta lite pinnar för att få bort springet i benen. Först nu kan man kasta pinnar till Oskar utan att hans stress skenar iväg. Så någon gång ibland kan man faktiskt unna sig att låta honom springa av sig på det viset.
Efter pinnkastningen hittade jag ett perfekt godisträd som krävde lite klättring från Oskars sida. Klättringen jobbar vi mycket med just nu och Oskar älskar det! Jag ska ta kort så fort vädret är lite bättre.
Vid den öppna hagen i skogen kastade jag ut lite godis på andra sidan staketet och lät Oskar hitta vägen ut själv för att ta det. När han skulle in till mig igen hade jag flyttat på mig så han fick hitta en annan väg in. Superbra hjärngympa!
I hagen fick han hämta min vante som jag "tappade" några gånger, och träna lite på de övningar vi fick på agilityn sist.
På vägen hem skulle vi upp för en annan backe som gjorde mig helt slut (håller jag på att bli sjuk?), så jag satte mig på en sten och gjorde en kontaktövning. Den går ut på att Oskar ska komma fram och ge mig ögonkontakt, som jag belönar med att kasta ut en godis. När han letar upp den flyttar jag lite på mig och så får han leta upp ögonkontakten igen och igen.

På vägen hem insåg jag att den långsamma, tråkiga promenaden hade gett en helt ok vardagsaktivering och att godispåsen var nästan slut. Efter ett tuggben när vi kommit hem var Oskar nöjd och belåten och rullade ihop sig till en boll och somnade. Med ett klickerpass ikväll blev dagen ganska bra ändå, trots mitt tråkiga humör.