Rädslans makt

Ibland är det svårt att ha hund. När han kryper över vägen med öronen bakåt och svansen mellan benen. När han kastar sig längst ut i kopplet och bara vill fly. När jag står där och vill kunna vara hans trygghet men han springer åt andra hållet. Vi gör stora framsteg hela tiden, men bara inom andra områden. Hans rädsla är intakt och tar varje tillfälle att förstärkas av en dörr som stängs, ett barn som skriker, människor som har picnic.
Vår hundpsykolog var här i måndags morse och lekte med Oskar i hela vårt område. Där han i vanliga fall ligger och drar längs med marken vågade han apportera en boll och ha dragkamp. Svansen var hög, öronen framåt. Den riktiga Oskar var där. Nu hoppas jag bara att han kan göra samma sak med oss. Vi har ju försökt, har tränat i flera månader utan resultat. Han springer efter en leksak några gånger, sedan är den sammankopplat med rädslan och förstörd.
Jag har aldrig känt mig så frustrerad som jag gör när jag inte kan nå honom. När inget jag gör räknas, när jag bara är någon som utsätter honom för hemskheter. Jag vill bara kunna berätta för honom att inget kommer hända, att jag kan skydda honom mot allt i hela världen.

Vid sådana här tillfällen vill man bara flytta ut i skogen. Aldrig mer utsätta honom för den civilisation han är så rädd för. Låta honom vara den underbara hund han är så fort man kommer utanför den mesta bebyggelsen. Men istället får vi kämpa vidare, skriva upp varje litet framsteg och tänka på alla de saker som faktiskt går åt rätt håll. Även om det är svårt.


Lina utan handskar

Precis när vi skulle ut idag så började det ösregna. Himlen öppnade sig och allas synder ramlade ner samtidigt. En halvtimme senare klädde jag på hundarna ändå och släpade trots Skruttans protester runt henne ett helt varv i skogen. Hon hatar verkligen regn, hennes öron slokar som på en sur liten katt och hon skakar på sig hela tiden. Till slut fick hon gå hem till Janne som är sjuk och spela X-box i soffan med honom resten av eftermiddagen medan jag tog ett längre träningspass med Oskar.

Igår var jag på väg hem med Oskar och genade förbi hästhagen med honom i lina. Det brukar gå hur bra som helst med lite distrahering från min sida, men inte idag. Plötsligt var han på väg mot en av hästarna och jag kastade mig efter linan och höll emot. Med mina nakna händer. Jag fick stopp på odågan efter några meter men fingrarna som hållit i linan var ordentligt skinnflådda och leriga.
Dagens lärdom: glöm aldrig handskar hemma om du ska använda lina.

Min stackars hand

Runt halva Brunnsviken

Idag träffade vi Råttan och Callie med mattar. Först gick vi från Bergianska trädgårdarna till fårhagen och lät hundarna jaga varandra där, och sedan vidare till Sjöstugan för lunch/fika. Jag gillar Sjöstugan men börjar nästa tröttna lite på hur dyrt det är där. En liten macka med färskost för 57 spänn! Det blir nog fler medtagna picnicar och färre fikor i sommar.

Efter fikan det fortsatte vi till Hagaparken och hamnade mitt i ovädret. Oskar och jag räddade oss till slut undan åskan upp på en buss och åkte hem.
En jättemysig dag, och bra för Oskar att både få umgås med nya hundar på ett avslappnat sätt, passivitetsträna på cafét och åka buss. En extra bonus är ju att jag hade himla trevligt. Och fick två nya, snygga hundar att fotografera. Det får vi göra om snart! När vi kom hem däckade Oskar i en liten hög.
Det blev en massa fina bilder, särskilt på Callie som posar som en riktig modell. (Om matte vill ha fler bilder är det bara att höra av sig, jag har en hel hög). Ett smakprov:

Callie spanar i fårhagen


Liggande span


Oskar betar som vanligt (vaddå, det är väl en fårhage eller?)


Fina Råttan


Dagens bild! Råttan och Oskar


På caféet undrade två hundar var mattarna tagit vägen


Råttan


Callie




När vi kom hem var Oskar trööööött...


Såååå trött...


Härlig vecka

Det har varit en härlig vecka och Oskar har fått vara med på picnic flera gånger. Han verkar tycka att det är dödligt tråkigt men med badpauser så är det väl okej. Huvudsaken är ju att han får vara med och att det är superbra för honom att tvingas att vara passiv så länge. Och att inte stjäla vår mat!
Han simmar mer och mer och den flytande leksaken som bara används till simning är mycket populär. Oskars glada humör lyckades till och med locka ner hundkompisen Skruttan i vattnet utan problem. Idag badade de båda två; Oskar simmade och Skruttan gick i till magen. Jag släppte några kycklingbitar som sjönk till botten och sen var hon sysselsatt i flera minuter med att klura ut hur hon skulle få upp dem. Jättekul att se henne jobba med tassarna och gå runt och fundera. Det blir ju lite tråkigt för henne annars när Oskar simmar.
Sen var jag iväg på dagen och tog ut Oskar på ännu en badrunda och balansövningar när jag kom hem. Han är riktigt duktig med kroppen nu, har superkoll på bakbenen. Annat var det när han kom hit! Oräkneliga är de gånger då han dunsade in med baken i saker och välte dem.
Imorgon få vi trevligt besök med promenad, bus i fårhagen och fika. Jag ska ta med kameran!

Simning

Äntligen fastnade han på bild, det lilla blötdjuret. Elvis som sovit över ville så gärna vara med och hämta "pinnen" (det är en späckhuggare, men allt roligt som man hämtar är ju pinnar), men han vågade inte simma ut. Han fick dock vara med på lite grundare vatten.
Oskar på väg mot den kastade pinnen


Tar pinnen i munnen


På väg inåt, inte alltid den rakaste vägen



Pinnen är räddad!


Ibland kom Elvis och försökte stjäla pinnen


Hundarna väntar duktigt på att Janne ska kasta


Hämta!


Lagom djupt även för Elvis så han var nöjd


Ge mig! Nej, det var jag som hade den!


30 grader i skuggan

Nu ligger två trötta hundar och sover vid mina fötter. Elvis kom hit på eftermiddagen och ska sova över. Vi promenerade till fårhagen men till och med två tokar tyckte att det var lite för varmt för att busa i någon större utsträckning så det var ganska lugnt. På vägen hem badade vi och Oskar simmade långt ut och hämtade sin vattenleksak. Elvis tyckte att det hela var väldigt orättvist eftersom han tycker det är äckligt med djupt vatten. Han fick nöja sig med att hämta en pinne någon meter ut. Jag vågade inte riskera kamerans liv och ta kort på badandet men ska försöka göra det i morgon.
Lite bilder från fårhagen idag:

Oskar dricker i värmen


Två söta tungor!


När det är så här varmt så kan man spara energi genom att ligga ner och dricka tycker Elvis


Oskar gjorde ett litet rede i skuggan

Vilken stil

Hundkompisen Skruttan har hittat en ny favoritställning i soffan... Vilken stil!



Föräldrar och simning

I lördags hände något stort. Vår lilla vattenapportör Oskar har inte vågat simma förr utan hållit sig på grunt vatten. Men i lördags hände plötsligt något. Min föräldrar var på besök och kanske var det den mysiga stämningen, kanske det fina vädret. Något var det i alla fall som fick Oskar att helt plötsligt bestämma sig för att simma ut och hämta pinnen som han aldrig vågat ta förut. Efter massor av beröm har han spenderat helgen med att simma ut och hämta olika saker i vattnet, lyckligare och lyckligare för varje gång. För oss kändes det som om vårt barn tagit sitt första steg och det är inte utan att man blir lite rörd när man ser hans beslutsamma min när han simmar med något  i munnen. Det är ingen tvekan om att han arbetar och inget kan distrahera honom.
Lite bilder från när föräldrarna var här (tyvärr har vi inte tagit några bilder på vår lilla säl än men det kommer):
Pappa gör en knäpp min


Mamma


Janne på filt


Janne, jag och Oskar som spanar på någonting


Nospuss!

Grupptryck och högtryck

Idag är både Ebba och Skruttan här. Det är ca 25 grader ute, sol och helt underbart väder. Jag tyckte dock att hundarna kunde stå ut med att vara bundna i solen en liiiten stund för att få lite fina bilder.
Först gick vi en sväng i skogen och jag lyckades få alla tre att sitta still för några bilder. Tänk vad grupptrycket gör, det är mycket lättare att få tre än två hundar att sitta still samtidigt. Som tack för bilderna blev det kycklingsök för alla inblandade.
Gruppbild! Från vänster: Oskar, Ebba och Skruttan


En till, med lite mer engagerade hundar. Så duktiga!


Sedan stannade vi i solen för några bilder. Ebba.


Finaste Oskar


Skruttan älskar sol


Mitt i fotograferingen kom det förbi en våghalsig katt. Den blev duktigt utskälld!


Stilstudie Skruttan som njuter i solen





Sedan fick Skruttan vara själv en stund medan jag tog med mig de andra två tokarna till fårhagen för bus. Ebba.


Oskar har precis sett en fluga och är hysteriskt koncentrerad för att kunna fånga den. Tungan hjälper till.


Snusar du?


Ebba njutande i skuggan får avsluta den här härliga dagen!


Mickey på besök

Helgen före midsommarhelgen var lilla Mickey från Spanien på besök. Utomhus var han som en liten bordercollie på speed men inomhus sov, sov och sov han. Han och Oskar funkade bra ihop och lekte ordentligt de sista dagarna. Jag spenderade helgen i soffan med hundarna och stresspluggade till omtentan så här är lite gosbilder.

Mickey myser i soffan. Tungan!


Oskar myser på golvet


Liten hundkorv




Anledningen till varför det är så skräpigt på golvet på de andra bilderna. Oskar tröttnade på pluggron och underhåll sig själv (och oss andra) en stund med en kartong. Actionshots!






Till slut blev till och med han trött.

Sovande hundar igen

Såhär ser en vanlig dag ut hemma hos oss. Vi försöker hålla på regeln att det är lugn och ro inomhus och bus ute (det fungerar oftast i alla fall). Hundarna har anammat det här och njuter i fulla drag! Varför är sovande hundar så söta förresten? Det går ju inte att ta för många bilder på dem!

Skruttan på sin absoluta favoritplats i lilla soffan


Skönt med kudde


Var det nån som sa nåt?


Oskar har lagt beslag på den andra soffan


Sötnosen!


Framsteg

Det har varit dåligt på bloggsidan på ett tag. Jag har attackpluggat till en resttenta och inte haft tid med mycket annat. Men nu är den gjord - härligt!
I helgen var jag hästvakt och Oskar fick vara själv hemma medan jag var ute och red. Det är en otrolig känsla att kunna lämna honom utan att oroa sig - när han kom till oss kunde han inte vara själv en enda sekund. Det var sällskap in på toaletten, överallt! Men efter ett halvårs konsekvent träning nästan varje dag i ett stängt rum kan han nu vara själv i upp till tre timmar. Från att bitas när man släppte ut honom för att han var så stressad till att idag resa sig upp, ta ett tuggben i munnen och glatt vanka runt en stund. Med en varm fläck vid dörren där han har legat och vilat medan man varit borta.

Man behöver verkligen påminna sig ibland om hur mycket han faktiskt har utvecklats från hur han var i början. Då vi var tvungna att täcka för alla speglar för att han inte skulle stå och stormskälla på dem. Hur man var tvungen att ta bort alla leksaker en halvtimme innan läggdags och sitta still i soffan för att han skulle hinna komma ner i varv. Hur man fick försvara sin sängplats och tappert vänta ut tills han till slut lade sig tillrätta på golvet och suckade, först då kunde man själv somna. Hur man fick hålla fast honom och lugna honom när han blev alltför glad på promenaden och hoppade upp och juckade och bet och slet i kläderna. Hur han högg så hårt i våra händer när han lekte för att han aldrig lärt sig att det gjorde ont. Hur vi madrasserade hela sovrummet för att inte störa grannarna på nätterna. Hur han ständigt trakasserade oss inomhus och aldrig bara kunde vara lugn.
Allt det där är ju faktiskt borta nu. Visst har han sina problem, men det är ingenting mot hur det var. Så mycket som har hänt på de här åtta månaderna, det är helt otroligt.

Utökad flock

Idag var Oskars hundvänner Ebba och Skruttan här vilket var lite småtjafsigt i början men det gick lätt att avstyra och snart låg de och vilade i soffan alla tre. Eftersom det regnade vågade jag inte ta med kameran ut men lägger upp lite bilder från förra gången Ebba var här. Vi gjorde ungefär samma saker som sist, Oskar och Ebba for runt i fårhagen som vildar och vi var även i skogen och hoppade och balanserade på stockar. Fårhagarna är jätteroliga nu eftersom gräset är så högt att hundarna inte ser varandra och Oskar skuttade som en kanin för att hitta Ebba när de sprungit förbi varandra i leken. De fick även leta upp mig en gång vilket ledde till att Oskar sprang panikslaget ca 100m i fel riktning. Separationsångesten har inte riktigt släppt sitt grepp än. Ebba hittade mig dock snabbt och Oskar blev glad igen.
När jag var ute med alla tre hundar mötte vi två schäfrar på den smala stigen i skogen. Kycklingpåsen räddade situationen och hundarna satt som tre tända ljus framför mig när schäfrarna passerade. Så duktiga!
Här är i alla fall lite bilder. Ursäkta för den usla kvalitén, de är tagna med min gamla kamera.

Godissök funkar alltid för att bryta isen



Full fart


Ebba kniper ihop sina fina ögon


Poserar på sten ihop

Nordens Ark

I helgen var jag iväg på helgträff till min sommarkurs "Djurparksdjurens Beteende" på Nordens Ark. Kursen går ut på att lära sig mer om hägndesign och berikning för olika djurparksdjur. Jätteintressant och skönt att se att de flesta djur faktiskt hade ett drägligt liv här, till skillnad från i många andra djurparker.
Oskar fick stanna hemma med Janne och boendet delades med fem människor och fyra hundar.

Boro


Två hundbollar


Boro tittar upp


Zack


Christina och fluffiga Ellie


Nordens Ark


Det stora Gotlandskaninhägnet som jag ska utvärdera och föreslå förbättringar till. Det såg ganska bra ut redan, men en del förändringar kan jag nog fundera fram.


Innehägnet


Ett litet lamm låg och njöt


Przewalskyhäst (stavning?)


De ser lite ut som förväxta fjordingar och man borde nog se dem i flykt för att verkligen förstå hur explosiva de kan vara.

Pappersstrimling

När Vårdguiden damp ner i brevlådan tog hundarna på sig att hjälpa till med sopsorteringen. Dagens jobb avklarat!

Vems plats är det här?


Skruttan är heeelt oskyldig. "Jag skulle väl aldrig..."


Vårdguidsspår...


Oskar låtsas som ingenting

En riktig sommardag

Idag är Elvis här på besök. Förra gången han var här tyckte Oskar att han var lite läskig men efter en stund fann de varandra ordentligt! De började med att bada och Elvis fick tokryck för att det var så roligt.  Han skrämde upp Oskar som tyckte att han var jätteäcklig som sprang runt och skällde. Då gick vi till fårhagen istället och efter en liten stund med gemensamt kycklingsök och ett tuggben yrde de runt tillsammans i full fart. Sötnosarna!
Långpromenaden avslutades med lite klättring i skogen följt av ytterligare bad och det var två trötta hundar som kom hem.

Stilstudie av Elvis tuggbensätning




Lite bus?


Här emellan sprangs det runt i full fart och det var tyvärr
omöjligt att fånga på bild. Efter ruset var de lite trötta i alla fall



Varmt!


Oskar posar

Sovande hundar

Lite bilder på Oskar och hans kompis Skruttan. De utövar sin favoritsysselsättning ihop - sover!

Skruttan vilar med ett öga öppet


Oskar är helt däckad, kolla tungan!



Vaknar lite av störiga matte


Var det nån som sa nåt?


Liten nos

Möte med barn

Idag har Oskar träffat sitt första barn. Han började mycket oartigt med att skälla ut stackars femåriga Smilla och försöka skrämma bort henne med skenutfall. När det inte hjälpte och han insåg att det fanns kyckling med i bilden gick det bättre och kvällen slutade med att hund och barn stojade runt tillsammans med en leksak i lägenheten.
Oskar fick en ny kompis och lärde sig att barn kan vara resurser istället för bara konstiga, farliga varelser. Vår hanteringsträning gav också resultat; han är så van vid att man sliter, drar och gosar med honom att han inte tyckte det var konstigt alls med nospussar och hetsig lek.
Härligt!

Skruttdag

Idag har varit en riktigt usel dag. Ibland har man dagar då allting fungerar och Oskar är i balans och lugn och fin. Vi har haft några sådana dagar nu så jag antar att det var dags för en dålig. Det värsta är att när man har haft bra dagar ett tag så känns det så mycket värre när man får en dålig.
Jag lät mitt dåliga humör gå ut över två ungar som körde EU-moppe på den smala gångvägen nere vid vattnet så att Oskar blev ännu räddare. Jag ställde mig i vägen men de vägrade stanna och det kanske var tur för dem... Nästa gång kollar jag nummerplåten och anmäler dem, någonstans måste man väl ändå få gå på promenad utan att nästan bli överkörd?

Vi var i alla fall i fårhagen en stund och tränade lite stanna-övningar och sök. Det gick ganska bra och på vägen hem fick Oskar bada. Han vågar gå längre och längre ut nu, det är kul att se. Vi ska köpa en flytväst till honom och sedan hjälpa honom att lära sig simma.


Spår

Dagen börjades med Oskars första spår! Det är lite pinsamt att vi inte har gjort det innan men nu var det i alla fall dags. Jag stegade några tiotal meter in i skogen och lade en grisknorr vid "målet". Efter att spåret hade fått vila i ungefär 40 minuter kom vi tillbaka och Oskar nosade sig relativt snabbt fram till knorren. Den var så god att han var tvungen att gömma sig för oss när han åt den, särskilt som vi verkade bli så glada när han hittade den. Man vet ju aldrig om vi skulle stjäla den!
En lyckad morgon med andra ord, tröttande var det också att jobba med nosen.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0