Mitt hjärta
Det var mer än en månad sedan nu. Mer än en månad sedan som vi åkte ut i skogen, lät honom leka och springa som en tok, äta en hel burk hundmat, för att sedan åka till Albano djursjukhus. Mer än en månad sedan vi såg vår älskade hund dra sitt sista andetag. Mer än en månad sedan vi lämnade honom där, på golvet, med en känsla av livet var så fel, så orättvist och så fruktansvärt.
Älskade, älskade Oskar.
Du kommer alltid finnas hos oss.
Ví kommer alltid älska dig, sakna dig, och önska att det kunde varit annorlunda.
Vi kommer aldrig glömma dig.
Gott nytt år!
Lite bilder från vår jul och nyår:
Ylle öppnar sin julklapp
Kim tuggar oxöra på julafton
Oskar, Ylle och Kim på härlig skogspromenad
Fullt ös i skogen på nyårsafton. Sju hundar behövde springa av sig ordentligt för att vara trötta på kvällen! Här Kim, Ronja, Ylle och Oskar
Vännen Bella med Ronja, Idde, Oskar, Ylle, Tula och Tyson. Bara Kim fattas!
Tula och Ronja spanar över vidderna
Oskar vill leka med Kim!
Liten Ylle passar bra in!
Något jag aldrig vågade hoppas på var att Ylle skulle ha en positiv inverkan på Oskar, men otroligt nog har det blivit så. De sover lugnt ihop i köket på jobbet, Oskar är mycket mindre rädd utomhus och han verkar ta livet lite mer med ro. Jag tror att jag sätter mindre press på honom nu också, när jag vet att jag har en annan hund att träna och tävla med. Det verkar vara skönt för honom att slippa de kraven. Ylle, å andra sidan, verkar älska att göra saker, helst hela tiden. När vi kommer hem från jobbet är Oskar så trött av att bara ha funnits till hela dagen, men Ylle är redo att jobba. Roligt!
Ylle fick följa med på hundmässan i helgen och verkade tycka att det var väldigt trevligt. Glad, positiv och kontaktsökande trots att vi var där i sex timmar!
Visar nya trickset att ligga med frambenen isär på pendeln :)
På läktaren och väntar på att freestylen ska börja
Liten hund bredvid stor förpackning oxöron!
Pendeln hem. Lite trött i mitt knä i sin fina jultröja
Fina brorsorna poserar
Ylle hjälper storebror att hämta vanten
På jobbet med ett glatt gäng i skogen
Tre trötta hundar i soffan; Ylle, Oskar och Kim som vi passar ett tag
Belöningsutveckling
I går var jag och Ylle på kurs i belöningsutveckling hos Fanny Gott och Thomas Stokke på Klickerklok. Jag har länge velat gå kurs för Fanny, som är en av mina idoler inom hundträning. När hon presenterar lösningen på problem låter det så lätt och man undrar varför man inte själv tänkte på det.
Det var en endagskurs med mycket teori och praktik i ett ridhus. Teorin behandlade bland annat motivation och att vad vi upplever som brist på motivation kanske snarare är tvärtom - hunden är mycket motiverad att göra andra saker än just det vi vill!
De flesta deltagarna hade problem med leken och då framför allt kampleken. Det är precis det jag och Ylle behöver träna på mer också. Han vill gärna ta leksaken och springa iväg och bli jagad, vilket är det sista jag vill att han ska göra eftersom jag vill att han ska lära sig att belöningen alltid finns nära mig. Kampande har han inte heller, utan släpper så fort det tar emot. Jag vill att han verkligen ska kämpa för att hålla fast leksaken i stället för att förvänta sig att den kastas när han släpper.
Oskar har blivit mycket bra på det här, bland annat genom att följa några av de tips jag även fick ta del av på denna kurs:
-Köra korta pass och sedan stoppa undan leksaken.
-Alltid vara den som avslutar leken så att hunden vill ha mer.
-Bara försöka leka med hunden om man vet att det kommer lyckas
-Fokusera på leksaken, inte på hunden. Låtsas att du själv vill ha leksaken!
-Dra leksaken ifrån hunden, i stället för att köra upp den i hundens näsa
Oskar hänger duktigt i kampleksak
I den praktiska delen fick Ylle och jag visa hur vi leker i nuläget. Vi var i ridhus för första gången och jag var lite spänd på hur det skulle gå med allt spännande hästbajs och andra hundar. Ylle satt och frös i mitt knä i en filt men så fort han kom ner och jag drog fram leksaken så var han med på noterna. Jättekul, och han engagerade sig verkligen i jaktlek efter en lång fleecefläta.
Problemet med att han tar leksaken och sticker skulle lösas med att jag drog fram en andra leksak så fort jag släppt den första, så att han hellre ville komma till mig och leka. För att lära honom att kampa bättre så skulle jag låta honom vinna leksaken så fort han slet i den, och sen direkt byta till den andra. Väldigt enkelt egentligen men det gäller som sagt att någon berättar det för en :)
Vi upptäckte också att en leksak gjord av fårskinn fick igång honom ordentligt, så nu har vi införskaffat två sådana att byta mellan. (Och givetvis en till Oskar, det måste ju vara rättvist...)
Det var också mycket givande att se de andra ekipagen. En golden var väldigt intresserad av hästbajset och kunde inte koncentrera sig på leken. Då utnyttjade de att den tidigare tränats med externbelöning och använde en skål med mat som sådan, för att ta bort fokus på bajset som fanns överallt. En mycket smart lösning som jag kommer testa med Oskar.
Även Ylle var intresserad av det som fanns på marken. Vi fick med oss en övning hem som gick ut på att man "tappar" godbitar på marken och är beredd att trampa på dem om hunden försöker ta dem. Väljer hunden att jobba med och titta på mig så får den en belöning, från handen eller marken. Väljer den att försöka ta bitarna på marken döljs de med foten. Detta generaliseras sedan i olika miljöer, med olika störning (godiset kan alltså bytas ut mot tex hästbajs). 
Ylle tänker på hästbajs
Jag älskar verkligen att gå kurs med egna hundar. Har fått med mig mycket mer som blir för långt för att skriva här, men framförallt är det så inspirerande att träna och diskutera med duktiga hundtränare. Klickerklok var långt ifrån en besvikelse, och jag kommer hålla ögonen öppna efter andra kurser hos dem.
Underbara lilla nya vän!
Det är Ylles andra vecka hos oss och han har redan hunnit med en del. Det fungerar verkligen superbra, jag är helt förälskad i den lille sprattlige spindelapan och han gör mig verkligen glad. Oskar och han har lärt känna varandra nu och fungerar riktigt bra ihop, även om de har lite olika sätt att leka. Lyckligtvis har både Oskar och Ylle egna vänner i samma storlek på dagis att busa med!
Jag har inte börjat träna så mycket ännu, just nu belönar jag kontakt ute, hanterar honom mycket inne och ser till att fungerar med de andra hundarna på dagis. Bara att byta miljö och vara med på jobbet innebär ju mycket nytt!
På besök på Bromma Zoomarknad för inköp av fleeceoverall, regnoverall, reflexer, säkerhetsbälte och lite annat. Är man en frusen pudel så är man. Oskar är smått uttråkad.
Träff med marsvin genom galler. Inga problem, intressanta var de att titta på men inte mer än så
Med på kurs på jobbet i vinteraktivering
Välaktiverad ;)
Brorsorna Oskar och Ylle i rasthagen på jobbet
Liten Ylle nosar på stor dagiskompis Shaya
Sötaste lille killen!
Välkommen hem!
De här första dagarna har varit helt fantastiska, jag har aldrig träffat en hund som är så positiv, rolig och knäpp. Vi kommer ha massor av kul ihop och jag är så himla glad! Efter att ha rehabiliterat en hund som Oskar så känns det nästan som om man är värd en liten glad ullboll som nästa hund.
Idag var vi i skogen med ett gäng hundar på jobbet och Ylle uppträdde som om han aldrig gjort annat än att gå i skogen med andra hundar. Nosade runt, sprang och lekte och tränade klockren inkallning med mig! Det ser jätteroligt ut när han skuttar runt i full fart ljungen som är lika hög som han!
Ylle poserar med shi-tzun Hugo
Minglar lite
Åker i mattes jacka en stund på vägen hem. Det blir mycket för unga små pudeldudelben att vara ute i flera timmar
Chappik tittar misstänksamt, han är lite sotis på Ylle som får bli buren
Helgen!
Söta är det i alla fall!
Lite senare på kvällen, när Elvis hade åkt hem, såg det ut såhär hemma hos oss med två sovande hundar. Har Elvis krympt? Nej, vem detta är kommer ni få veta inom kort....
Dags igen!
Till att börja med bloggar jag ju faktiskt varje vecka, för Guldhundens hunddagis i Skogås. Och trots underbara bilder på underbara hundar är det ju mest för kunderna, och de som är intresserade av att se hur vi har det där. Det finns ju så mycket annat att skriva om hund!
Till att börja med vill jag berätta om en spännande vidareutbildning vi var på för några veckor sedan. On/off med Eva Bodfäldt, som handlade om hur man får hunden att växla mellan avslappning och aktivitet. Jätteviktigt om man tränar hund och givetvis om man arbetar med hund!
Andemeningen som jag tog åt mig var att det inte hjälper att sätta en massa kommandon (ligg, sitt, tyst) på en hund som är stressad, för då kommer man bara åt symtomen (flänga runt, skälla). I stället bör man låta hunden hitta sin egen passivitet/lugn och belöna detta, samt ignorera symtomen. På detta sätt arbetar man med orsakerna i stället för symtomen. En stressad hund kan inte botas av lydnad!
Intressant och kul hur mycket man känner igen i träningen vi gjort med Oskar. Hur vi använt få kommandon och i stället väntat tills han själv satt sig ner och belönat det med aktivitet. Inte förrän man har lagt sig ner inomhus händer det något, tex få mat, gå ut osv.
Extra intressant blir det när man börjar applicera detta på de dagishundar som stressar ibland på dagis. Att boxdörren plötsligt kan öppnas när man ligger ner och är lugn och att man då får vara med personalen en stund som belöning. Att ingenting händer när man skäller, man får ingen uppmärksamhet förrän man är tyst. Då kan man däremot få både godis och kel. Jättekul att se resultaten på de hundar vi jobbar på detta sätt med!
För övrigt händer det en massa spännande saker just nu och det är bara att följa bloggen för att få reda på vad det är!
Ett fruktansvärt beslut
När vi fick hem Max var vi överlyckliga, äntligen hade vi fått en liten valp som som var trygg, stabil och framåt i alla situationer. Trodde vi, tills vi insåg att det tyvärr inte var en sådan valp vi hade fått. Max var underbar på många sätt, men han var mycket osäker på människor, sprang och gömde sig och var tvungen att lockas fram med godis när vi fick besök. I stadsmiljö skakade han i min famn och ville bara springa iväg när det kom bilar, barn och andra läskigheter.
Jag trodde aldrig att jag skulle behöva ta ett så svårt beslut, men jag var tvungen att låta Max åka tillbaka till uppfödaren efter bara två veckor. Det här var inte den valp vi hade väntat på i flera år, den här valpen behövde tid och lugn för att våga sig fram, inte ett hektiskt liv med nya intryck och miljöer. Jag har funderat på om jag inbillat mig eller överdrivit hans rädslor och osäkerhet, men efter att ha pratat med många goda hundvänner är jag övertygad om att beslutet var rätt. Max kommer att få det bra men inte hos oss.
Det var ett fruktansvärt beslut att behöva ta och vi är ganska skakade. Vi har givetvis fortfarande tankar på en andra hund, men nu behöver vi återhämta oss först. Oskar har varit en underbar storebror men behöver även han vila upp sig efter det här. I morgon öppnar Hundlekis igen och jag får annat att tänka på med 25 fina hundar att ta hand om.
Oskar och Max
Läger och öppet hus!
Jag har funderat på att gå någon valpkurs med Max, men bestämt mig för att strunta i det. Socialiseringen kan vi lösa på annat håll och det känns onödigt då vi ändå tränar så mycket. I stället ska vi åka på hundläger hos R+ Hundskola i september, och det ser jag verkligen fram emot! Duktiga instruktörer, trevlig samvaro, bra miljöträning/socialisering och jag får chansen att träffa vänner som undervisar och deltagar. Det finns fortfarande platser kvar på lägret, kanske är någon mer intresserad?
Annars har jag fullt upp med planerandet av höstens kurser. Jag kan smygberätta att Hundlekis kommer ha öppet hus den 20 augusti kl 12-16. Passa på att hälsa på och titta på våra fräscha lokaler, var med och tävla om fina priser och mycket mer!
Ha en härlig sommar!
Välkommen hem Max!
Efter några dagar berättade han för oss att han heter Max, och så fick det bli. Det är alltså en liten australian kelpie på åtta veckor som har flyttat hem till oss och nu är dagarna fulla med valpbestyr. Miljöträning, socialisering, ensamträning, grundlydnadsträning och givetvis en massa gos står på schemat. Jag längtar tills jag har lärt känna denna nya lilla individ!
Här kommer ett gäng bilder på vår nya lilla skrutt!
Miljöträning i slottsparken
Första veckan på mitt nya liv!
I början nu är det ganska lugnt på dagis eftersom många hundar är på semester, och det är en bra start.
Oskar kämpar lite, men är duktig. Bara att sitta i box på dagarna och inte få vara med mig är lite knepigt, även om han har vant sig otroligt fort. Fortfarande ska några kunder skällas ut varje morgon, men det blir bättre och bättre. Det är ju trevligt att vara i boxen för man får godis där.
Jag trivs så himla bra på jobbet och undrar varför jag inte gjorde det här för länge sen. Att kunna jobba med mitt största intresse varje dag - kan det bli bättre ? Nu jobbar vi hela nästa vecka också och sen är det semesterstängt i tre veckor. De veckorna ska fyllas med valp och renovering av lokalen. Lille valpis hamnar mitt i målning och boxbygge och jag ser fram emot att få en riktigt miljöstark nästa hund, som har varit med där det händer från början. Framtiden är spännande!
Oskar är inte riktigt van vid att behöva dela mig med ett gäng andra hundar (Oskar, Tessie, Kim och Fellini här)
efter första veckan på jobbet vill man helst bara släppa ut tungan ur munnen och somna in i soffan
det är faktiskt så skönt att man inte riktigt orkar dra in den när man vaknar... :)
Fem dagar kvar och tre veckor kvar
På fredag tar jag över Hundlekis. Jag kan knappt förstå att det är dags, att det är nu det äntligen sker. Från och med fredag jobbar jag bara med hund och inget annat, och jag kan inte tänka mig något bättre!
Och om tre veckor hämtar vi hem vår nya familjemedlem. Vi var och hälsade på uppfödarna i helgen och passade givetvis på att fylla kameran med kort. Fyra valpar finns det, varav två är hanar och vi ska ha en av dem!
Bjuder på lite bilder av femveckors underverken här!
Valplängtan
Tills valpen kommer passar vi på att njuta lite extra av att Oskar är ensamhund och bebis.
Det är så spännande!
Sedan sist
Här kommer lite bilder på vad vi har gjort sen sist:
Jag har haft skogsexkursioner med mina klasser och Oskar har varit kurshund
Vi hittade en liten bortsprungen schipperke på kvällsrundan som efter någon timme (och kiss på soffan) återlämnades till ägaren
Oskar har passat på att njuta lite extra av att vara ensamhund och bebis innan valpen kommer
Jag har jobbat på Hundlekis och börjar lära känna hundarna ordentligt
...som ni förstår är det fullt upp och inte så mycket tid att blogga. Men vi har det bra, väntar på att valpar ska födas vilken dag som helst och förbereder för att ta över Hundlekis. Livet leker!
