guldhunden

I vår vill jag kunna ta med mig Oskar till mina kurser. Som det är nu blir han otrygg när han märker att jag inte har full fokus på vad han gör, och börjar hitta på egna saker. Ibland ligger han fint på sin filt som vi har tränat, men ibland blir han utåtagerande mot andra hundar, och det fungerar självklart inte på kurs.
För att jag ska slippa ha fokus på honom men att han ändå ska känna en trygghet i att jag reder upp situationen så tränar vi burträning. Jag har köpt en stor tygbur som Oskar ska tränas att trivas mycket bra i, och inte lämna oavsett vad som händer utanför.

Första träningspasset såg ut såhär:
Freeshaping, dvs jag hjälper inte till, utan klickar bara när han gör rätt och belönar.
Klick för intresse för bur (nosar på, går fram till) ett par gånger
Eftersom Oskar har sett burar förr och tycker om dem så gick han snabbt in i den och jag ändrade kriteriet till det i stället. Klick för att springa in i buren, att vara där inne och att ligga ner där inne.
När han valt att själv springa in i buren med mig stående på olika ställen och buren vänd åt olika håll så började jag med störningar när han är där inne. För att förtjäna ett klick ska han ligga kvar där utan att titta ut efter mig trots att jag gör konstiga saker som:
går runt buren
hoppar upp och ner
håller en godis framför näsan på honom utanför den
springer iväg
osv

Det är så härligt att ha en klickerklok hund, som är van att prova sig fram och tänka själv. Då har man alltid någonting att belöna och träningen går fort. För att uppnå det jag skrev ovan tränade vi i ca 10 minuter. Då hade Oskar alltså lärt sig att springa in i buren, lägga sig ner och vänta där tills han får frisignal, trots mina störiga beteenden utanför. Detta utan att jag sa ett enda ord till honom (mer än jublade när han gjorde rätt).
Givetvis måste vi träna fler gånger, med andra störningar och på andra platser, och det har vi ett par månader på oss att göra. Se hur träningen gick om ni kommer på kurs i vår!

I mellandagarna var jag och klickertränade en kompis häst: Jovi.
Vi tränade nostarget i form av ett spö. Jovi skulle lära sig att följa änden av spöet med näsan.
Jag började med att hålla fram spöt och klickade för att han visade intresse för det. Belöningen var i form av små äppelpellets, och de var väldigt uppskattade! Det gällde att hålla koll på fingrarna, hundar brukar vara lite försiktigare! Targeten presenterades på olika ställen för att han inte bara skulle vända näsan åt samma håll, utan verkligen förstå vad vi höll på med.


Jovi förstod snart galoppen (hoho) och jag höjde svårighetsgraden genom att låta honom följa targeten flera steg. Detta gjordes i båda varv omväxlande.


Sedan bytte jag ut svårigheten mot att hålla targeten lågt och högt och låta honom sträcka sig efter den. Även detta i båda varv.



Till slut var Jovi rätt trött i huvudet så vi gav oss för dagen. Targeten kan Jovis matte Bella använda för att lära in en mängd saker i framtiden. Tempoväxlingar, ställning av huvud och kropp, vändningar, stretching, stegring och läggning är bara några exempel.
Bella och Jovi tränar mycket följsamhet och kontakt, och bygger sin träning på belöningsbaserade metoder. Det är inspirerande att följa en hästtränare som använder sig av moderna träningsmetoder och härligt att träffa en så lugn och tillitsfull unghäst som Jovi. Mer om Bellas och Jovis träning kan man läsa här.
Till slut fick Jovi visa upp ett trick som matte tränat in tidigare: buga!

2010 har varit ett speciellt år för mig.

I år har jag satsat ordentligt på hundträningen i Guldhunden, och träffat massor av underbara hundar och ägare. Antingen har jag tur med mina kunder, eller är det helt enkelt så att många av Stockholms hundägare har ett väldigt fint sätt och inställning till hundträning. Jag minns särskilt er som har känt att träningen inte har fungerat till 100% men med lite hjälp och vägledning har hittat den där känslan som legat och väntat under ytan - med fantastiska resultat. Det är ni som gör att jag vill jobba med det här!
Aktiveringspromenad

Träningen med min egen hund, Oskar, har även den nått en ny nivå. Oskar har börjat hitta hem och vardagslydnaden är inte så betungande längre. Det innebär massor av tid att träna roligare saker och i Oskars fall betyder detta freestyle. Han är inte den snabbaste men glädjen finns där och det är viktigast. Bäst av allt är att mycket av rädslorna har lagt sig - ni som känner mig och Oskar vet hur mycket det betyder!
 Kärlek!

Jag avslutade utbildningen till etolog (beteendevetare för djur) i augusti, med ett exjobb på positiva känslor hos hund. Jag spenderade sommaren med att träna 12 beaglar att trycka på en knapp för matbelöning och konstruera ett experiment runt detta. Otroligt spännande att få använda mina kunskaper i skarpt läge!
 Ginger och Jasmin


Strax innan exjobbet var färdigt fick jag anställning som djurparkslärare på Djurgymnasiet. Under hösten har jag alltså arbetat med att undervisa i djurämnen och upptäckt hur kul det är. Jag läser om djur, lär ut om djur eller träffar djur hela dagarna. Jag får helt enkelt betalt för att göra någonting som jag skulle kunna ha som hobby - fantastiskt!
Under hösten har jag också avslutat utbildningen till Freestyleinstruktör och hållit min första kurs i ämnet. Oskar är nu försökskanin på alla möjliga och omöjliga trick, och vi håller på så smått med att arbeta in ett eget program.
 Slalom på freestylekurs

2010 har varit ett omvälvande år. Så mycket har hänt, och ändå har jag fått så mycket idéer och planer för framtiden. Våren startar med en ny termin som djurparkslärare, nya kurser i Guldhunden och lite andra planer som jag delar med mig av efter hand. Tack för det här året - jag hoppas att vi ses i nästa!

God jul och Gott nytt år önskar Maria och Guldhunden!

Man ska få fira när man fyller år även om man är hund tycker jag. Oskar firades i dagarna två på sin treårsdag. På dagen fick han presenter och korvfrukost på sängen, och sedan en härlig skogspromenad och märgben...

 
Sovande Oskar anar inget


Korvfrukost och paket


Trött och nöjd efter en hård dag i skogen

Idag är jag hemma från jobbet och passar på att ta igen lite tid med min egen hund.

Vi började dagen med en långpromenad, varvade koppel med lösträning och passade på att få in en hel del lydnad och freestyle: mellan ben, hopp över ben, höger vänster tass på mina händer och fötter, slalom, stanna kvar, inkallning. Dessutom fick vi ett riktigt genombrott med fotgåendet som gick toppen! Oskars nya belöning (pipboll - både pipis OCH boll!) gör honom mer motiverad än jag nånsin sett honom förut. Men det gäller att ransonera belöningarna, leker man med dem lite för länge blir de tråkiga. Korta, korta pass och så ner i fickan med bollen mellan passen.
Övrig träning bestod i lite klättring på stockar med diverse godissök och passivitetsträning när matte tog en kaffe på kafét. Glada och nöjda kom vi hem efter ett par timmar och Oskar har nu slocknat i sängen.

Senare idag ska vi ta en tur till djuraffären för att köpa mutor till världens bästa Bella som ställer upp som hundvakt med kort varsel i morgon. Dessutom verkar det vara dags att byta till vinterdäck så man kan hålla sig på vägen.

Finns det något mysigare än att spendera dagen med sin hund?

 

...rätt: härligt morgonbus med höger/vänster tassträning på vårt nya, hemliga träningsställe
...besök: till veterinären för kennelhostavaccinering
...uppgift: bära tygmarsvinet upp och ner till tvättstugan när matte tvättar
...bästa: att få vara hemma tillsammans utan hundvakt!


En alldeles supermysig tisdag.